the skyline looked like crooked teeth.

Hur kul känns det egentligen när man suttit på källarplan i skolan i två och en halv timma, nedgrävd i formler och med fingrar som är i stort sett ur led efter att ha hittat riktning på alla krafter och hastigheter i magnetfält, och man kommer ut i rena rama höststormen? Jag och Ella fick ställa oss utanför entren, räkna till tre och sedan springa, halka, ramla ned till bussen i regnet. Bara Sofia var en vuxen person och hade regnjacka och paraply.

Så nu har jag krupit ihop i en fåtölj. Känner mig lite duktig ändå, för efter skolan cyklade jag tur och retur bilskolan och satt på en lektion i statstrafik, det var motvind hela vägen dit. Jag är nu officiell expert på datumparkering.

Tiden går stört galet fort. Det är mitten på oktober, snart haloween och pumpor, på Ikea har de redan så mycket julpynt att det är svårt att hitta till kassorna. Jag vet inte om jag har tid att bli stressad ens. Har inte tid att känna efter, så det är bäst att låta bli.

Vem vet vart man är påväg egentligen?

there were churches, theme parks and malls, but there was nothing there all along...